Att sitta utanför sitt hus

Det gör malteserna ofta. När det inte är thunderstorms i alla fall. Familjen i huset bredvid måste hata att vara inomhus. De ser lite halvmongo ut om jag ska vara ärlig. Och så har de säkert såna där maltesmöbler som får en kackerlacka att gråta.

Vill du bli blöt?

Om man vill bli blöt så är Malta en bra plats. Här finns havet alltid nära. Och en ibland en massa förbannat regnvatten som rinner ner för backarna och sunkar till de finaste av flipflops. Här är man världssämst på bortledande av regnvatten. Plask, plask, plask. Svordom, svordom, svordom.

I huset där jag bor är man dock världbäst på strömavbrott. Får ständigt springa ner för trapporna och slå på säkringen igen. Och så får man ställa om väckarklockorna. Igen, igen, igen, och igen. Kära läsare: när är det sämsta tillfället för strömmen att gå?

Jag ger upp

Maltabloggen tar en paus. Jag har klagat tillräckligt för stunden. Men kolla gärna in www.kalasblogg.se/category/copywriting/ för nya inlägg om allt möjligt (tyngdpunkten på kommunikation/copywriting). Bloggen är en del av ett mäktigt bloggkollektiv så där finns mycket intressant att läsa om medier, film, musik, interaktion, programmering, och mycket annat gott.

Ha det! /J

Pace vill(e) man till en början - Malta för dummies kap 1

Det är i Paceville, i närheten av St Julians, som man super skallen av sig. Speciellt om man är spelbolagsanställd eller språkstudent. Paceville är som ett mini-Ibiza fullt av tinnitusframkallande, housedundrande nattklubbar där du hittar horder av svettiga tonåringar med pudelfrisyrer och kläder som får hororna i Msida att rodna.

I Paceville hittar du som sagt också de som tjänat stora summor pengar i spelbranschen, exempelvis affiliatesajtstartare som har så mycket pengar att de gör vip-bord och skumpa till ett vardagsnöje. Här har du dolce vita-killarna som fläker ut sina sedlar i samma takt som många lyckosökande unga kvinnor flockar dit för så lite som en bris av härligt stekig livsnjutaranda.

I Paceville ser du också shotbrickor passera mellan händerna på de unga och partygalna samtidigt som någon dokumenterar allt ggr.3 med sin mobilkamera för att kunna föreviga denna fantastiska (men dock kuslikt deja-vu-framkallande) kväll på allas vår fejsbok. På fejsboken kommenteras sedan bilderna med Shakespeareeansk prosa som "hur full kan man bli? :-) lol".

I Paceville hittar du också Eau de Urine, den mustigt manliga doft som uppstår efter att 150 fulla killar pissat i ett och samma gathörn. Och söker du efter kulinariska upplevelser så finns det så flottiga pizzaslicar att man undrar om poängen är att det ska vara mat och dryck i samma produkt.

Paceville kan för det tränade och luttrade ögat verka ganska osmakligt. Men då ska du ha en sak i åtanke...drinkarna är förbannat billiga.

Fet, fetare, maltes?

Spelade tennis i Marsa igår kl 5:30. Det var så varmt att flugorna flämtade. Efteråt gick vi till poolen. Tror aldrig jag sett så många feta ungar i en och samma vatten förut. Var bisarrt stora plumsar. Var ju inte bara ungarna som var feta förstås, malteserna ligger inte i världstopp i mycket, men fetma kan dem. Och de håller sig på topp genom att lägga en pastizzeria inom 100 m räckhåll, oavsett var du befinner dig.

Tyckte synd om barnen i alla fall. All den där extrahuden kanske inte gör så mycket skillnad nu, men sen kommer de att lida av den.

När ska den hälsovågen anlända till stenen? I Sverige överdoserar vi fullkorn, vilket kanske inte heller är så väldigt nyttigt, men säkert bättre än fett och socker. Väntar spänt på att fullkorneriorna ska komma till Stureplan.

Jag åker inte buss

Va fasen har de inte AC i bussarna på Malta för? Jag förstår att de gamla skrothögarna som bara turister kan tycka är charmiga inte har den senaste utrustningen, men de nyare modellerna? Stoppa in en fläkt eller något. Måste jag säga till om allt?

Har bussvägrat länge nu. Fast det skiter de nog i.

Watch this space!

Den här Maltabloggen har stagnerat lite på grund av tidsbrist och kanske för att jag trivs bättre på Malta nu än tidigare :-) Fortfarande har jag ju en massa funderingar som jag måste få ner och därför är en annan blogg på g. Jag hoppas den kommer att locka minst lika många läsare som den här har gjort. Om ca två veckor ska den vara uppe. Länk kommer självklart postas här. Kjam!

Kattfnatt

Igår när jag skulle gå hem från jobbet så hände något märkligt. Jag gick på Tonna street i Sliema och utanför ett Townhouse mötte jag en tant som sa att en katt sprungit in i en hennes hem. Hon frågade om jag kunde vara vänlig att plocka ut den.

Vips så stod jag på knäna och tittade under en säng efter katten. Tanten fortsatte: "Can you look under the other bed, please?", "Can you look in the bathroom, please?", "Can you look on the terrace, please?", "Can you look in the kitchen, please?". Det lät som en lärobok i engelska.

Ingenstans såg jag någon kattstackare, men tanten verkade fortfarande vettskrämd. Till slut så sa jag att katten nog hoppat ut igen och jag var tvungen att gå. Då tackade hon mig och så gick jag.

Katt eller inte? You tell me.

Bom-bom-båten

Och så kommer då båten. Båten med fyrverkerierna som låter som ett tredje världskrig. Som fyras av mitt på ljusa dagen. Som skrämmer skiten ur barn, djur och vuxna. Och min fråga är bara: till vilken nytta?

Varför ska det smälla hela dagarna? Vem får ut något av en stor smäll och ett rökmoln? Vill malteserna påminnas om tiden då de var under attack? Och de som var med då måste ju sätta hjärtat i halsgropen varje gång det smäller.

Jag är en stor fan av sunt förnuft. Är en tradition poänglös så lägg ned den! Varför fortsätta med något som uppenbarligen är ganska puckat?

Jag börjar gilla Malta mer och mer. Har funnit min plats här. Men vissa saker kan fortfarande få mig att vilja slå huvudet i väggen och den där "bombbåten" är en sådan. Mängden bilar en annan, men det har jag ju tjatat om tidigare.

Snälla malteser, er ö har en fantastisk potential. Använd den! Och börja då gärna med att använda hjärnan...

Breda malteser, smala gator

När jag gick till jobbet idag så hände det flera gånger att en maltes stod mitt i gatan och inte gjorde den minsta ansträngning att flytta på sig för att underlätta min passering. Gatorna är inte breda här, medan malteserna oftast är det. Detta kan vara ganska irriterande när det är 33 grader varmt. Varför denna no-move-policy?

Malteser och fåglar del 2

Malteser verkar ha ett märkligt förhållande till fåglar (ni kommer väl ihåg det där med "En fågel i handen"?). De som de inte skjuter avgudar de. Många verkar ha fåglar som husdjur dessutom. Idag frågade jag min kollega Etienne vad han gjorde i helgen. Han sa att han såg fotbollsmatchen hemma hos en polare och att de sedan lekte med hans anka. Ankan är tydligen polarens husdjur.

Jag är fascinerad och förundrad.

Frisyren inbakt, vi steker

För de som inte vet vad en "stekare" är så rekommenderar jag denna förklaring: http://www.youtube.com/watch?v=cEzQNYjD2Gk

Bättre en fågel i handen än tio i skogen

Bättre en fågel i handen än tio i skogen är ett ordspråk som betyder att det kan vara bättre att ha litegrann som man verkligen är säker på att man har, än mycket som man bara hoppas på.

I måndags kväll såg jag den verkliga applikationen av detta då en korpulent maltes i badshorts vandrade runt längs klipporna med en levande fågel i handen. Jag satt och åt på en uteservering mittemot Snoopys och bevittnade detta spektakel under typ en halvtimme. När jag gick höll han fortfarande i fågeln som sprattlade till då och då.

Nu undrar jag dock vad det är som är så speciellt med att ha en fågel i handen. Och särskilt schysst mot fågeln är det inte.

Stick no bill

Turistande vänner förvandlar en själv till turist. Nu när min kompis Josefin är här vill man ju vara en god värd och visa lite av ön. Igår blev det en hop-on hop-off-buss genom norra Malta. Det var kanske inte spektakulärt, men ganska grönt och trevligt. Sitter man på taket så fläktar det dessutom bra, men man får akta sig för att få ögat utstucket av nedhängande trädgrenar. Busschaffisen borde skrika "ducka" ibland tycker jag.

I Mosta såg jag skylten "stick no bill" på ett av husen. Vad betyder nu detta? Betyder det att man inte ska fästa en räkning/sedel där? Varför skulle man vilja det? Och varför skulle man inte göra det? Det skulle i och för sig vara skönt på den egna brevlådan så man slipper räkningar...

Mdina gjorde skäl för sitt namn som den tysta staden. Rätt mysigt ställe faktiskt, men en timme där räcker känns det som. Speciellt när man varit där en gång tidigare.

Golden bay var som väntat packad. Men det är alltid kul att ta en kaffe och tittade på konstiga badutstyrslar. En tant hade klätt sig obehagligt lik clownen Bozo exempelvis. Ibland undrar man om speglar är en bristvara här på ön.

Nu har jag gjort både norra och södra Malta-turen i alla fall. Bara Gozo kvar i stort sett. Jo, jag vet, jag borde skämmas...

Så här dum är jag

Imorse när jag gick upp fick jag för mig att kolla på min resebekräftelse till Sverige. Där stod det att jag bokat Malta - Göteborg tur och retur. Problemet var att jag trodde jag bokat Malta - Stockholm tur och retur.

Hjärtat började slå snabbare och jag tänkte "fan, fan, fan, fan, fan, hur kunde jag boka så in i helvete fel?". Jag satte mig omedelbart och skrev följande till bolaget jag bokade med:

"Hej,

Jag fick hjärnsläpp och lyckades boka en resa Malta-Göteborg tur och retur istället för Stockholm-Malta tur och retur. Fråga mig inte hur. Skulle det på något sätt kunna gå att boka om biljetten?

Ber som hemskt mycket om ursäkt för min idioti. Mitt ordernr är xxx. (här skrev jag ordernumret)

Hoppas vi kan lösa detta på ett bra sätt. Jag gillar er sajt och har använt den många gånger för bokningar." (Det sista fjäsket är ju bra om man förväntar sig hjälp).

Sedan öppnade jag upp min pdf som jag fått med bokningen och såg att jag faktiskt bokat Malta-Sthlm. Långsamt gick det upp för mig att Danne som skrivit ut bokningen hade ändrat i bekräftelsen för att spela ett spratt mot den kära copywritern. Något lättad skrev jag följande:

"Hej igen,

Ni kan ignorera mitt mejl om ombokning. En av mina kollegor på jobbet bytte Stockholm mot Göteborg när han skulle skriva ut resebekräftelsen åt mig. Såg det inte förrän nu.

PS. Dagens lärdom: kolla inte viktiga dokument innan hjärnan vaknat ordentligt DS.

Hoppas ni fick ett gott skratt åt detta. Det fick jag.

Mvh,
Jonas"

Woody woolen - allt och inget

Jag var in i en av småaffärerna (där man ser en dörr, men inte har en blekaste om vad som kan finnas bakom) i den stora backen från St Julians till Sliema (Manuel Dimech). Affären hette av någon säkerligen väldigt spännande anledning Woody woolen. Den var stor som en garderob och fullpackad av grejer. Där fanns det allt, men samtidigt inget. I alla fall inget du vill ha om du inte är mentalpatient eller bara sorglig.

Gamla kläder, leksaker, ett par galgar, nån miniräknare som säkerligen var modern...år 1984. Lådorna var dammiga och tanten bakom "disken" såg ut att ha ätit sömnpiller till lunch. Nyfiken som jag är så plockade jag fram en minikeyboard och frågade vad den kostade. 15 euro sa tanten, men hon kunde inte garantera att den skulle fungera.

Kort därefter tackade jag för mig och gick. Lägg namnet Woody Woolen på minnet. Det kan vara nästa stora prylkedja. Jag har redan ett namn för den: "Crap R´Us".

Malta är fascinerande. Mycket fascinerande.

Tvätta dina påsar och spara en cent

För några dagar sedan när jag gick från jobbet såg jag att nån hade hängt ut plastpåsar på balkongen för att torka. Ni vet såna där billiga man får på supermarketen. Såna som får en vanlig ICA-kasse att verka gjord av pansar.

Varför hänger nu påsarna på tork kan man fråga? Hade de tvättat påsarna? Var de smutsiga och hur blev de det? Vad ska de använda alla påsar till? Slutsatsen är att det är synd om de som har så dåligt ställt att de inte har råd att köpa plastpåsar.

Ny lägenhet, inkl kraxande demon-tant

Jag har en ny lägenhet i Sliema som jag trivs som fisken i. Det finns bara en nackdel egentligen. Det är att någonstans i närheten (troligtvis huset bakom) så bor det en tant som kraxar som en kråka och börjar med det runt kl 7 på morgonen. Jag har aldrig hört något värre. Hon skriker verkligen. Som en demon. Som bitterheten förkroppsligad. Rösten skär igenom väggar, dubbelglasade dörrar, hörlurar, ja allt.

Jag är faktiskt sugen på att köpa en bössa och skjuta henne. Honestly.

Därför kanske mitt nästa inlägg kommer från Maltafängelset. Så ni vet.

Börjar jag bli maltes?

Helt plötsligt funderar jag på att köpa både lägenhet och bil...hmmm...ska se vad som händer om jag slår huvudet i väggen igen.

I am an agent, how may I help you

Long time, no blogging. Har varit för mycket jobb på sistone så bloggen har fått lida. För mycket jobb och för mycket lägenhetstittande. Har sett kring 15-20 lägenheter och fortfarande inte hittat något som jag tycker är bättre än det jag har. Lite tröstlöst känns det. Men, men skam den som ger sig.

I lördags försökte jag mig på ett nytt spår. Att ringa på annonser i Malta Times. Med hjälp av min bilburne kollega Etienne blev det en vända, dock utan att hitta något inflyttningsvärt. Egentligen blev det bara att vi tittade på två lägenheter eftersom det man ofta hör när man ringer är: "Sorry, that apartment is rented, but I am an agent, how can I help you?". Och då sitter man där till slut med fem olika mäklare som visar samma lägenheter.

De två mäklare jag varit kring med mest är nog hemskt trötta på mig. Alltid är det något fel. För mörkt, usla möbler, ingen terrass, etc. Man måste väl kompromissa, men samtidigt ha tålamod, för att hitta något riktigt bra.

Det tar på krafterna att åka runt och titta också. Man blir helt vilsen till slut. Och då orkar man inte ta beslut heller.

Eller så är det själva parkerandet som tär...runt, runt, runt, runt, runt....

Tysken.

Jag har skrivit över hundra inlägg utan att nämna tysken. Märkligt. Restaurangen Little Things mittemot Pizza Hut i St Julians har blivit lite av ett stammisställe för mig, Danne och Björn. Det är en av de få trevliga, personliga, familjeägda restauranger som finns på den här delen av ön. Gillar man schnitzel och öl är det en höjdare.

Little Things drivs av Heike och Torsten, ett tyskt par som bott på Malta i 13 år. Torsten är kock och Heike sköter beställningar, servering och betalningar. Torsten spenderar nog sällan ett matlaggningspass utan att få i sig ett tiotal öl eller mer. Han är alltid glad och snackig och kan laga god mat trots brist på blod i alkoholomloppet.

Heike är lite mer blyg, men tyskt korrekt och så har hon en riktigt go tysk-engelsk brytning. De två senaste gångerna vi var där så bjöd Torsten på väldigt fin akvavit, vilket var en trevlig bonus. Är det inte så stressigt kan han dra fram laptopen och visa sin digra musiksamling som av någon anledning innehåller ca 94% irländsk folkrock, 5% tysk pop och 1% Peps Persson.

Gillar ni husmanskost und Deutsches bier so müssen Sie Little Things probieren.

Tickets for free

Idag är det Björns sista heldag på Malta så vi bestämde oss för att ta en turistbuss runt södra delen av ön. Det var vi och en massa överviktiga pensionärer, alltså som det ska vara på turistbussar.

Det var en lyckad resa då vare sig jag, Björn eller Danne har sett så mycket av ön. Några små lustigheter händer ju dagligen på Malta och så även för denna resa. En var när Danne skulle fixa biljetter till bussen vid ett av de små båsen vid the Strand. Danne sa: "Can I have tickets for three, please". Och damen svarade att biljetterna faktiskt kostar pengar. När malteser uttalar "th" så blir det ju alltid bara "t" och inget läspljud. Som i "two tirrty" eller "trree". Å andra sidan så borde hon ju fatta att man inte går fram och säger att man vill ha biljetterna gratis. Det är lite extremt, även i prutglada länder. Skulle man fråga efter tre biljetter på maltesiskt vis i andra anglosaxiskt talande länder så skulle de säkert säga att de inte har biljetter för träd.

En annan rolig sak vi såg var en stor tunna utanför fiskesbyn Marsaxlokk där det stod "Fish and fish". De tyckte kanske tyckte det var tråkigt att bara skriva "Fish"...

Att vara public toilet-vakt måste verkligen vara ett skitjobb. Men han som sköter om toaletterna vid bussarna i ovan nämnda fiskeby verkar skita fullständigt i sitt uppdrag. Trots att han glatt tog emot dricks så var toaletterna ganska vidriga och det luktade verkligen skit. Men, men, skit samma. (Ursäkta ordvitsandet.)

Inlägg 100! (Bjud mig på en öl vet ja!)

Vem kunde tro att jag skulle orka skriva hundra inlägg? Inte jag i alla fall. Skål på mig!

Lägenhetsjakten fortsätter förresten. Får se allt mellan himmel och helvete. Himmeln är dyr som juveler och helvetet är...ja, helvetet. Det mesta jag får se har en byggnadsarbetsplats som granne, 311 rum och fyra balkonger med utsikt mot:

A: Tegelvägg.
B: Konfunderad och arg maltestant i lägenhetshus mittemot
C: Byggarbetsplats
D: Tegelvägg

Det värsta är att mäklarstackarna får åka 200 varv runt runt för att hitta en parkering. (Malta: vi ger bilkön ett ansikte).

Nåja, imorgon är en annan dag som schlagerfjanten Christer Björkman sjöng. Mitt tips är att den är rätt lik den här.

Misslyckat Tetrisspel

På vägen till jobbet påpekade Danne att den maltesiska byggkonsten kunde liknas vid ett Tetrisspel som gått fel. Klossarna passar inte ihop liksom. Tyckte kommentaren var träffande och ville dela med mig till er, mina kära läsare.

Se upp för barnvagnar!

Lunch på Jubilee. Vi sitter vid ett bord och väntar på vår mat. 5 meter bort, vid baren, så faller en barnvagn från taket med en rejäl smäll. Ingen skadar sig som tur är, många gäster är småchockade och några bara skrattar åt eländet.

Vad är det nu jag sagt om Malta? ALLT hänger på en rostig spik.

Jag rekommenderar er att hålla ett oroligt öga mot taket nästa gång ni äter där. Det där picknickbordet skulle i alla fall inte jag vilja ha i skallen.

Jakten har börjat

Nu har jakten börjat. Jakten efter en ny lägenhet. Och med ny så menar jag ny. Ingen gammal maltesgrotta med möbler från andra världskriget där allt hänger på en rostig spik. Utan någonting fräscht. Något nytt.

Den jag har är ingen katastrof i och för sig. Men den har 60 meter korridor, ett badrum utan dörr, och en trappuppgång som är smalare än Kate Moss. Jag vill inte fortsätta min diskriminering av feta människor, jag vill välkomna folk med öppna armar.

Så nu åker jag Malta runt (eller nja, Sliema och St Julians) för att hitta en go lya. Första turen skedde idag. Mäklaren hämtade mig i Spinn-Ola och så åkte vi 500 meter (ett så kallat maltesiskt maraton) till en gata inte långt från där jag bor nu. Den var fint på alla sätt, plasmateve, snygga möbler och så, men rätt mörk. Mörker kan jag få i Sverige.

Har sett en del fina seafront-lägenheter med fantastiska utsikter. De kan vara bra på alla sätt utom att man snavar över rottingmöbler som gör sig bättre på mormors uteplats än i en lägenhet för x antal tusenlappar i månaden. Varför inte köpa nya möbler/nytt kök etc och ta ut ett par hundra euro till i månaden?

Sen är alla lägenheter ofantligt stora också. Välplanerade 1:or eller 2:or är svårt att hitta. Istället får man 8 rum eller så, där det slutar med att man inte använder hälften av dem.

Första turen gick alltså inget vidare. Får återkomma i ämnet helt enkelt. Och har ni några fina lägenhetstips så är det aldrig fel att mejla jonas@penquake.com

Maltesisk undersökning

Företagsläkaren kom över idag för att undersöka mig. Han såg inte allt för munter ut när han kom in. Det gjorde ju inte jag heller i och för sig, men jag är ju sjuk. Undersökningen tog tio minuter. Han lyssnade på magen och på ryggen. Kollade i öronen och i munnen. Knackade lite på ryggen medan han lyssnade (kan inte förstå varför). Sedan satte han sig i fåtöljen och sa att jag har en halsinfektion. Det lät ju rimligt, även om jag inte är med på vad ryggknackningarna kan ha gett honom för vital information.

Sedan skrev han ut en massa medicin. Så nu ska jag vara pillertrillare för en vecka. Jippiii.

(Jag tror förresten att undersökningen går likadant till oavsett symptom, men det är en ren spekulation).

Bajamajabetting

Jag vet inte om ni har sett det, men utanför Café Jubilee har de satt upp ett blått bås. Det ser ut som en bajamaja ungefär. På framsidan finns det en lapp som berättar att det är ett temporärt spelkontor. Inuti står en gubbe som precis får plats i det lilla båset och tar emot vad. Det känns väldigt maltesiskt alltihopa.

Framtidens spelbolag? Nja.

Pacevill inte

Nu när alla språkskolestudenter har tagit över Paceville igen så vill jag inte vara där mer. Det är ju kul när man är 16-18 kanske och vill ta sin första fylla, oskulden, etc. Men stället har ju mindre charm än en Big mac.

Det var ju okej förra året då allt var nytt, men nu är jag less. Frågan är bara var man annars ska gå på helgen? Det måste ju finnas ställen utan 16-åringar i kortkort och konstiga frisyrer. Ställen där musiken (och volymen!) inte kräver ett stort intag droger för att bli uthärdlig. Ställen där de inte sitter apfulla tonåringar på trottoaren utanför och mår sämre än de nånsin mått förut.

Var ska man åka? Någon som har några tips?

Det här är fisken

Det blev middag på Zeri's igår. Jag har aldrig varit där förut. Mest för att Zen-sushin ligger mittemot och Björn kallar restaurangen pizza, pasta, grill...och en fisk! Men igår var det dags att pröva lyckan.

Det slutade med en av de mer förnäma matupplevelser jag haft på Malta. Oxfilén i tryffelsås rekommenderas varmt. Ta en flaska Shiraz bin 555 till också vet ja!

För att återvända till fisken så gick vår servitris runt och visade upp den (eller snarare en fiskbricka) för alla kunder innan de bestämde sig (detta är kutym för finare fiskrestauranger). Vad är nu poängen med detta? Man vet ju hur en fisk ser ut. Jag blir inte mer sugen på fisk för att jag ser ett par laxbitar och död gädda på en bricka. Snarare tvärtom.

Fast med tanke på hur köttet smakade så är nog fisken kanon också. Men den gör sig bättre på en tallrik än på en demo-bricka.

Trevlighet varar längst

Har haft fullt upp med diverse på sistone och inte kunnat hosta upp så många blogginlägg. Jag har inte haft mycket att klaga på heller. På mina dagliga jobbpromenader till jobbet har jag till och med fått ett och annat "Good morning" från en och annan maltes. Och det gör ju en lite gladare.

Jag tycker det är trevligt med vardagliga artighetsfraser. Många brukar klaga på att de inte är genuint menade, men det spelar ingen roll för mig. Hur kan de vara genuint menade om personen inte känner mig? Om någon säger "Have a nice day" så tror (hoppas) jag inte de tänker "Have a rotten day, asshole".

I USA så är de duktiga på artighetsfraser. Går du till supermarketen blir man tilltalad med "sir" och de frågar "Can I help you, sir?", "Will that be all, sir?", "Have a good day, sir". Jag vet inte om jag har någon adlighetsfetisch, men det gör mig alltid lite gladare i alla fall.

I den maltesiska supermarketen får man knuffa sig fram genom de pinnsmala gångarna för att komma fram till en kassörska som vaknat på helt fel sida av kassaapparaten och känner för att slänga kvittot i ansiktet på en. De säger sällan hej och tittar sällan en i ögonen. Det finns undantag, men på exempelvis Tower i St Julians är det den stilen som gäller. Stilen som heter "Jag avskyr dig din äckliga turistliknande kund".

Det är lite tråkigt tycker jag.

Sånt här gör en glad

http://www.e24.se/mankvinna/fritid/traning/artikel_356909.e24

Rätt religiöst

De är ganska så religiösa i det här landet. Jag skulle läsa Times of Malta och möttes av följande: http://www.timesofmalta.com/pages/goodfriday

Det skulle nog knappast hända i Sverige i alla fall.

Gud va bilar

Nu har de gjort det, malteserna. Slått världsrekord i antal bilar per kvadratmeter. Jag passerade Spinola-kyrkan (vet inte vad den heter, men ni vet vilken jag menar) på väget till gymmet och man såg inte asfalten för alla bilar som hade klämts ihop på den lilla "parkeringen". De har inget vidare system för det heller, utan ställer bara bilen där det finns fri yta. Spelar ju ingen roll om någon annan inte kommer ut eller så.

Hade varit rätt kul att hoppa mellan biltaken faktiskt...

I brevlådan

Två saker låg i brevlådan i fredags, en folder och ett kort. Foldern var producerad av EU och behandlade jämlikhet i hemmet. Med tecknade gubbar illustrerade man för malteserna att kvinnan inte måste vara hemma och laga mat medan mannen jobbar. Instruktiv läsning för de som är födda på stenåldern, vilket innefattar ganska många tyvärr.

På kortet stod det "Face to face with Jesus". Det var reklam för en gratis bibelkurs. Jag fick valet att få hemskickat: "Face to Face with Jesus" (13 lektioner), "Bible Discover" (20 lektioner), "Daniel and Revelation" (20 lektioner), och "Bible and Archaeology" (12 lektioner). Ingen av dem fick mig direkt sugen på kristendomen dock. Jag väntar fortfarande på "Jesus and incredibly short skirts in Paceville", "Jesus and the holy pastizzi", och "The Jesus Guide to Good Cocktails". Hoppas de kommer snart.

Sopigt

Jag har en snäll-vecka nu. Därför tycker jag lite synd om sopgubbarna (grabbarna?) som får åka runt och plocka andras skräp med bara händerna.

Bilskola med rejsingtema

På vägen till jobbet såg jag en bilskolebil med rejsingtema. Känns passande. Den grundläggande regeln för bilkörning i Malta: "Tuta först och tänk sen!".

Slakt direkt

Slaktarna på Malta har lite lustiga namn. Welcome Butcher, London Butcher, Friendly Butcher, Evil Butcher etc.

Min fråga: väntar Direct Butcher bara på att någon ska sticka huvudet innanför skynket?

Valvaken

Det har varit ett väldans hålligång på ön i helgen. Halva ön firade då nationalistpartiet vann valet med minsta möjliga marginal. Den andra halvan var säkert inte lika tutande glad, men bor man i St Julians/Sliema så märkte man inte så mycket av förlorarna. Gatorna var fulla av vilt firande malteser och man såg knappt avsfalten på grund av alla nedtrampade ölburkar och annat skräp. Det var en riktig festa. På gott och ont.

Själv hade jag svårt att komma in i stämning då:
A: Jag inte är maltes.
B: Jag inte uppskattar konstant tutande.
C: Jag inte vill förlora min hörsel.
D: Jag inte är arbetslös (var omöjligt att sova under söndagens firande).

Men för spelbranschen var det ju bra att de konservativa vann. Alltid något.

Jag önskar jag hade en bil...

...för det verkar så kul att åka runt och tuta. Jag skulle kunna göra det i två dagar i sträck och det skulle vara lika roligt hela tiden!

Malteser gillar mat

Fick skjuts av maltes-Mark från tennisen. Klockan var 13:15 och han hade bråttom. Väldigt bråttom. Han svettades, ögonen var stirriga, han var helt enkelt märkbart stressad. Dessutom körde han som en biltjuv, men det gör ju alla malteser hela tiden. Jag frågade honom vad det var han hade bråttom till. Ett viktigt möte? En begravning? Ett bröllop?

Mark svarade: Till lunchen!

Var ska alla bilar någonstans?

Ön är liten, det finns en butik i varje gathörn, det råder massarbetslöshet, och det finns inte mycket att göra. Så var ska alla bilar någonstans? Snälla! Berätta!

Den maltesiska hemmafruns uniform

Ni vet de där träningsoverallerna i lycra (osäker på om det är det som är materialet, men de formar sig efter fettvalkarna) som alla maltesiska tanter/hemmafruar har? De är väldigt praktiska. De rymmer nämligen näst intill oändliga mängder pastizzi och pasta med cream. Smart!

Inavelsön

Jag vet inte om det är jag som inbillar mig, men ser man inte en massa konstiga, delvis deformerade, människor överallt? Varje dag jag går till jobbet stöter jag på en freakshow av folk; kutryggar, trippelhakor, giraffhalsar, michelingubbskroppar, cykloper, dvärgar, skäggiga damer etc. Man kan tro att man gått in i världens största cirkustält.

Enligt genetikens lagar så är det bra att röra om i genpoolen, men Malta verkar ju vara inavelsön numero uno. Camilleri ligger med Camilleri och Mifsud med Mifsud. Och vips så har man en treögd unge och en skäggig tant.

Charmigt eller skrämmande? Insikt eller inbillning?

Tut tut tut

Malteser älskar oväsen. Nu när det närmar sig val (en dåre mot en annan, enligt mina tenniskollegor) så tutas det ihärdigt var man än går. Man varvar dessa hemska bilsymfonier med smällare som låter som världskrigsanpassade bomber. För er som varit här på sommaren vet hur de smäller hela dagarna. Jag förstår dock fortfarande inte varför, men mina intelligenta bloggläsare kanske kan upplysa mig? (dock kan en maltes handlingar sällan förklaras med logik).

När jag spelade tennis i Pembroke idag var det någon sorts politiskt halabaloo inte långt därifrån. Det var arbetarpartiet som höll igång och de var inte tysta precis. Rena lynchmobben. Enligt en av mina maltesiska vänner är de emot EU och stora utländska bolag som flyttar Malta. Utan att vara ett dugg insatt i Maltas politiska värld så tycker jag det verkar rätt korkat. Vad skulle de överleva på utan alla utländska bolag som kommer hit och pröjsar skatt? Malteserna är ju inte direkt världsmästare på skatteindrivning när det gäller de infödda. Men å andra sidan så är det inte första gången man hör om malteser som beter sig korkat.

Då jag jobbade som politisk journalist i USA skulle jag gärna vara lite mer insatt i maltesvalet. Problemet är bara att 90% av all information som landar i brevlådan är på maltesiska. Och det enda jag kan är typ mella och al barra.

Nästa helg är det alltså val. Kommer säkert vara helt galet på gatorna. Antalet som röstar här brukar vara diktatoriskt högt. Runt 95% och ibland högre. Valet är uppenbarligen något som berör malteserna. Blir det arbetarpartiet som vinner så kanske det är slutet på Maltaepoken för alla spelbolag på ön (företagsskatterna beräknas exempelvis höjas rejält). Och då kanske man måste flytta härifrån.

Det vore ju andra sidan ingen större katastrof.

Marknadsekonomin har nått Malta

På vägen till jobbet idag (06:30 - duttit va?) såg jag en stor skylt som berättade att Scotts "Supermarket" i Spinola Bay börjar med söndagsöppet mellan 8:30 - 12:30. Fantastiskt!

Men vem f-n är vaken innan 12:30 på en söndag?

Maltesiska vårtecken

Våren är här! Noterat på morgonpromenaden till jobbet:

• Ihjältrampade kackerlackor på trottoaren.
• Oförskämt nakna joggare på the Strand.
• Malteser sätter sig i bilen för att läsa morgonblaskan.
• Copywritern visar livstecken redan 06:15.

Har jag missat några? Vanligtvis brukar man ju observera en viss fågelart eller så, men här är ju alla stackars vårfåglar redan nedskjutna.

Det är kul att klaga

Tre utekvällar i rad och tre tuffa tennisdagar i rad. Nu känner jag mig som en gammal gubbe. Bakis och full av krämpor. Men, men, ny arbetsvecka imorrn! Mella!

Spelade dubbel med två britter och en galen tysk efter kraftig sömnbrist. Tysken brukar kasta racketen och skrika tyska svordomar som om ett världskrig stod på spel. Idag var det dock som om jag spelade ihop med Mahatma Gandhi med en tysk variant av Tourettes syndrom. Han var nästan behärskad. Därför gick det också ganska bra, trots att jag var så trött att jag hade spelat bättre i rullstol.

Britterna heter Paul och Mick och har varit på ön i evigheter. De har varsin maltesisk hustru. Deras fritidsysselsättningar är tennis och att klaga på Malta. Där är vi ju rätt lika kan man säga.

Tysken klagar också som en riktig Sauerkraut. Det är högst uppfriskande, eftersom jag tycker att jag kan vara lite elak mot de stackars malteserna ibland (det är synd om dem eftersom de är så dumma). Men de här killarna har åratal av uppdämd irritation över maltesernas långsamma hjärnor att ta ut och det är rätt roligt att höra på dem. Måste vara något speciellt med ön när man kan klaga så mycket som de gör men ändå inte vill flytta! Sann kärlek.

Ön med fem efternamn

Malta Independent är en fascinerande publikation. Här finns mycket godis för Maltabloggaren. I fredag så la jag märke till att de publicerar alla sorters små förseelser med namn! Detta fyllde ett helt uppslag!

Det var som väntat mest trafikförseelser i stil med: "Camilleri, Caren parkerade i korsning" och"Mifsud,Michael körde bil som icke var i körbart skick", men de rapporterade även om barn som skolkat från skolan. Med namn och allt.

Det hade ju kunna varit riktigt pinsamt om inte alla hade hetat typ Camilleri och Mifsud.

Insändare i måndagens Malta Independent

Is it acceptable that the car park attendant in the most cental car park in the Sliema Strand should operate without proper uniform and a price list in euros, and charge 2 euro in advance, if he requires you to leave your car-key in the car, no matter what is the duration of your stay? Is it also acceptable that as part of the service he makes senseless comments about what you are wearing, the money in your wallet, the contents of your car, and on top of it allows himself to sit down and listen to your car-stereo while you are gone?

Nej miss Mifsud, det är det inte. Men det är lite komiskt.

GPS-lurad

Sicilienresan var naaaajs. Fantastisk natur, schysst mat och sprit, samt bra vägar. Det var som ett riktigt land, inte ett låtsasland som Malta. Men ironin är ju att det inte ens är ett land.

Jag vill passa på att tacka Björn som köpt en stekartelefon som N95 med cirka femtusen olika funktioner där GPS är en av dem. Dock hade vi inte de senaste kartorna och efter att ha missat en avfart och gjort nån felsväng var vi ute på en åker. GPS-läsare Daniel var dock optimistisk och följde GPS-instruktionerna, "jo, det här är rätt. Kör på, det blir nog snart en riktig väg". Efter att Björn kört potatislandsrally i ett par minuter så mötte vi en parkerad skördetröska. Den blockerade vägen. Då vände vi om.

Efter den lilla interluden hade vi inga problem på vägarna alls. Fast Nissan var rätt jordig.

Allt som verkar lätt blir svårt

Jag fyller år på lördag. (Inte jämnt utan bara på lördag, hahaha!) Och för att fira så bär det av till Sicilien en sväng. Har aldrig varit där, men har hört om hästhuvuden i sängen, tvättade pengar och familjer med fler skjutvapen än delstaten Texas. Ska bli spännande.

Det var inte så spännande att boka resan dock. Först bokning via Internet. Lätt som en plätt. Vi spelbolagsfolk kan ju det där Intranätet vid det här laget. Sen hämta biljetter på kontor i Gzira/Sliema. Det var tyvärr svårare.

Vi var på Tim's Travels efter lunchen (ingen Tim där dock, han är säkert ute och reser). Där fanns en gravt överviktig dam som inte gjorde många knop i timmen. Hon verkade aldrig ha sett en Internetbokning förut och ringde omedelbart upp en "James". Det var en väldig massa "mella" mellan ordet "Internet booking" och det att hon ringde.

Efter ett långt och brytt samtal med James så sa hon på typisk maltesengelska "I can do this for you, but you have to come back at two thirrrrty. They have no computerrrrs at the moment".

Aah, den gamla "vi har inga datorer, men ett Internetbokningssystem"-ursäkten. Men på Malta har man lärt sig att allt som verkar lätt är svårt, så vi tackade för oss och bestämde oss för att återkomma senare.

När vi var där efter jobbet så gick det så långsamt att Skalman hade hunnit både äta och sova och till och med bli lite uttråkad. Man kan ju tycka att de borde ha gjort det förut, det kan ju inte vara första gången någon vill lämna den här ön.

Efter många om och men och "mellan" så hade vi våra biljetter. Men ingen hyrbil. Hon förklarade: "I have littterrrrally seen a Hertz box there, but I don't know if we can fix it forrr you."(har de bilarna i lådor där?) Efter ett samtal så visade det sig att Herr Hertz hade gått hem för säsongen. Hon erbjöd sig prova ett annat bolag imorgon.

Så nu väntar jag spänt på det samtalet.

En fet diss (varning för unken humor!)

Med tanke på föregående inlägg (Pommfrittfolket) så är det kanske (o)passande med lite nya maltesrelaterade uttryck:

Ju mer hud desto närmare Gud!
Är det inte friterat så är det inte värt det.
Ingen frityr är nånsin för dyr.
Varför äta nyttigt när man kan dö tidigt?
Grädde är godast, socker kommer sen, ät båda rikligt och du når himmelen!
Är du fetare än din trappuppgång så flytta!
Det är inte många som dör av fetma, men en massa som svälter ihjäl.
Varför krydda? Bygg din hydda!
Gud skapade vatten, sten och pastizzi. Sen dess har han mest suttit i sin bil.

Pommfrittfolket

För någon vecka sedan var vi på en asiatisk restaurang. Det var ett gäng svenskar och en maltesiska. Maten på restaurangen är helt okej och man kan välja både indiskt och kinesiskt.

Så vad väljer maltesen?

Kyckling och pommes frites.

Du kan tjäna fem spänn

Jag var på Maltaposten (kuvertmuseumet) på morgonen för att betala en telefonräkning. Räkningen var på 23 Euro eller något sånt. Herren bakom den dammiga disken upplyste mig vänligt att om jag betalar på Melitas kontor i Valletta så sparar jag avgiften på 57 cent. Jag skrattade lite och sa "jaha" som om jag verkligen tänkte åka till Valletta för att spara fem kronor. Sen fick jag kvittot på min betalning, tackade och gick.

Åker någon till Valletta för att spara en sån summa? Är marginalerna så tajta för många malteser? Det är nog helt möjligt.

Med tanke på att de tjänar hälften eller mindre än oss svenskar och det inte är Thailandbilligt på Malta så krävs det nog ett visst levnadskonstnärsskap för att fixa biffen. Speciellt om man är en familj. Och de är ju duktiga på att spotta ut ungar här. Alla verkar ha minst tre.

Sen måste ju alla killar ha en fräsig bil så de kan åka på de korta skräpvägar som finns och mäta sina stajlade penisförlängare till fordon med andra lika vettlösa killar. Och det är ju inte precis billigt med bil här.

Så hur gör de då? Jo, de tar lån och köper på kredit. Och handlar minimalt. De springer till exempel inte ut och antidepp-shoppar som vi svenskar (det var mörkt ute och jag hade inget att göra så jag köpte en ny teve). Sen lägger de äckliga lakan eller tischor i bilen för att inte slita klädseln, plastar in sina fjärrkontroller till teven, (så att knapparna inte ska slitas förstås!) undviker betala skatt, och säkert en massa andra "välgenomtänkta" metoder för att spara sekiner (har ni fler så skicka dem till mig!).

Jag kanske är lite hård och elak. Jag är ju en bortskämd svensk. Jag har i och för sig jobbat sen jag var femton, men jag har aldrig plastat in en fjärrkontroll och fixade egen lägenhet när jag var sjutton bast. Här bor ju grabbarna hemma tills de hittat Mamma 2. Det vill säga sin livspartner.

Egentligen är det lite synd om dem. Medan jag sitter här och skäller som en jävla besserwisser! Dålig stil!

Men rätt kul.

"Det ska böjjas i tid"

Ibland blir man imponerad av produktsortiment. Ibland inte.

http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=3357596

Brun utan sol

Vi lämnar Malta för att åka till New Jersey för en stund. Det skrämmande är att det här är på riktigt: http://www.barstoolsports.com/article/new_jersey_freakshows/1958/

Kommentarer överflödiga.

Den eviga revisionen

Fråga: Hur många maltesrevisorer går det in i ett garderobsstort konferensrum?

Svar: Väldigt många.

Alla vägar leder till pastizzi

Jag är sugen på att köpa en ny gitarr till min lilla hemmastudio. Det finns en musikaffär i Msida som är bra med Maltamått mätt, men jag tänke pröva något nytt och hittade sajten Band Aid Music. Vägbeskrivningen var rätt skoj: http://www.bandaidmusic.net/Downloads/Band%20Aid%20Music%20Map.jpg

Notera att Maxims Pastizzeria är ett viktigt riktmärke. Vetifan om jag pallar ta mig ut till Zabbar dock.

Maltafrillan

Ni vet den här som tonårskillarna på Malta har. Där ett slumpmässigt antal hår står rakt upp medan det mesta ligger platt. Pudelstyle. Kaos i en frisyr. Välkommen till 80-talet. (Men om den var inne i övriga världen på 80-talet så är den väl alldeles passande på Malta nu.)

Du behöver Mr Hero

Ekonomi-Stefan fick ett papper i brevlådan. Ett enkelt fotokopierat A4 med den uppseendeväckande rubriken Mr Hero - Clairvoyant - Medium - Astrologer.

Den här Mr Hero är tydligen "Specialist in all effective Problems". Han kan hjälpa dig med följande:

"Return immediately and definitely the person you love. Fidelity between Husband and Wife, Happiness, Marriage Problems, Relief from being Bewitched, Protection against all Dangers, Making Business more Successful, Luck, Money, Love and Sexual Power.

100% Success Guaranteed.

All problems can be solved if you call Mr HERO on: 9983 9675. "

Man blir nästan sugen att slå en signal. Nu ska ni få något att fundera på: Är den här snubben maltes eller något annat? Han kanske rent av kommer från en helt annan planet? Jag är nyfiken på era teorier.

Fan jag glömde

Jag glömde skriva att på vägen hem så såg jag två malteser. I en bil. De bara satt där. I sin bil. Som två...malteser. I en bil. Typ.

Vi kan bara spela högre

Har precis kommit hem från Hugos. Om det är en massa konstigheter i texten så beror det på att jag inte är hundra procent nykter.

Kvällen började på Zen med Teppanyaki-middag. Det heter så när man sitter i det lilla rummet och Mr Miyagi tillagar maten framför ögonen på en. Jag hade hoppats att han skulle skiva kycklingen med karateslag och steka grönsakerna på sin panna, men man kan inte få allt. Gott var det. (Vi kom dock fram till att det är påfrestande att äta ris med pinnar - och att det är en effektiv bantningsmetod).

Därefter hamnade vi på våning 2 på Hugos (dagens överraskning!). De spelade någon form av hypad trummaskinsjazz (acid jazz? house? skit?) där det lät som Ray Charles var inblandad på något sätt, men att han var både blind och DÖV. Musiken var för hög för konversationer och för dålig för dans. (Dock säkert utmärkt för knark.) Jag bad därför att de skulle byta musik eller sänka den. Svaret jag fick var att det är den musiken de spelar och att "we can only go louder". Vilket de snart gjorde.

Jag vet inte om de gjorde det för att jävlas med mig eller för att de bara är komplett dumma i huvudet. Antagligen både och. Malteserna får fan skaffa sig fungerande musiköron. Jag kan acceptera dålig musik på låg volym, men dålig musik på hög volym gör mig förbannad. Jag hade hellre lyssnat på Jill Johnsons Julklassiker än den dynga som pumpades ut ur högtalarna (och jag lyssnar väldigt ogärna på Jill Johnsons Julklassiker).

Efter nån whisky och öl till så skulle Björn bege sig till sitt kära Gzira. Han gick till Wembley. Det taxiföretag som förtjänar minst förtroende i hela världen och som skulle kunna åka vilse i ett enbilsgarage. Han sitter säkert i Birkikara nu och undrar hur det gick till. Men som ni säkert förstått vid det här laget:

Malta är Malta är Malta är Malta är Malta och bara Malta är Malta.

Under isen

Fråga: Hur sjuk är man om man spenderar en hel eftermiddag med att se på isdans för att man inte orkar byta kanal?

Svar: Väldigt sjuk.

Guppimannen

Lunch på Bombay Palace. Förbi passerar en äldre, överviktig man med munnen öppen som en guppi. Kanske det är hans sätt att jaga föda, att bara vänta på att flugor och andra flygfän ska flyga in i käften på honom. Han går förbi tre-fyra gånger och tittar in i restaurangen. Det är nog dagens höjdpunkt för honom.

Malta är annars fullt av arbetslösa (40% arbetslöshet har jag hört nånstans - men det låter ju sanslöst mycket) halvgalningar utan bättre saker att göra än att gå runt och se oupptagna ut.

Det finns en gubbe som bor i backen där jag bor (vid Ryan's) som går så sakta att en halt sköldpadda skulle hinna ifatt och förbi honom. Han mumlar högt för sig själv. Tur att jag inte förstår vad han säger.

Träning á la Malta

För att inte rulla ned för Maltas branta backar så tränar jag ett par gånger i veckan. Om vädret inte tillåter tennis så går jag till gymmet på Hotell Le Méridiene i Balluta Bay. Där finns det också spa, bastu och bubbelpool för de som föredrar det.

Idag när jag trotsade förkylningen för att flytta lite metall så kom en hypad amerikanska (anställd) och erbjöd mig kakor och andra bakverk till träningen. Jag tackade nej, men sa ja till ett glas juice. Malteserna stoppade dock i sig friskt. Man kan ju undra hur man tänker när man går till gymmet och äter sockerkaka, men det här är ju Malta.

Jag har noterat att Hotell Le Méridiene har någon form av *husbög. Det är en korpulent, piggsvinsliknande maltes som man ofta ser gå runt i handduk för att visa sitt eminenta hudöverskott. Han ger en blickar som säger "dig skulle jag vilja ha med smööör på!" och ofta ligger han som Jabba the Hut på någon av solstolarna och tittar efter nytt lammkött med en hungrig blick. En gång när jag stod i omklädningsrummet kom en ung kille snabbt gående från duscharna med ett minst sagt skräckslaget ansiktsuttryck. Efter kom husbögen och sa "I am very sorry, I didn't mean to...".

Husbögen har också tagit en av mina arbetskollegor på låret när de båda satt i jacuzzin. Han sa sedan att han sett ett par ha sex i bastun. Meningen därefter frågade han min kollega om de skulle bada bastu. Lägger man ihop två och två där mår man nog lite illa.

Men annars är det ett trevligt ställe.

*Notera att jag inte har något emot homosexuella. Jag tycker dock att bög låter roligare än homosexuell. Om någon känner att jag gått över den politiskt korrekta gränsen genom att skriva "husbög" så ber jag om ursäkt. Men håll med om att husbög låter roligare än hushomosexuell.

Hiss hop

De skulle ha kommit kl 08 idag. Men det gjorde de inte. Hissgubbarna alltså.

Hissen i det ödsliga hyreshuset där jag bor (det med så smala trappor att viktväktare och handikappade undanbedes..) har varit trasig i urminnes tider. Min hyresvärd har bokat in tid med hissgubbarna ett par gånger, men de kommer aldrig. Vet inte vad de gör istället. Kanske tar en fika?

Detta tar mig raskt till Dogge Doggelito (nej, det gör det inte, men i alla fall). Den gamle Latin Kings-rapparen som nu gör karriär som maskot i Elgigantens tevereklam. Han försöker fortfarande vara nära rötterna och bor enligt rykten i Rinkeby trots han tjänat en del stålar vid det här laget. Måste dock kännas svårt att vara "nära rötterna" när man kränger torktumlare i teverutorna och säger "32 snyggis tum". Hip-hop-communityn lär vill inte vilja ta i honom med tång efter det kan man tänka.

Men å andra sidan: alla måste ju tjäna pengar. Speciellt om man har familj och barn och allt. Och man kan inte vara rapstjärna för evigt. (Snubben trodde han va cool, för han hade en pistol, men när han blev äldre sen, sålde han sig till Elgiganten. )

För att slå ihop ämnena Dogge och problemet med min hiss så har jag skrivit en liten hiss hop-vers. Den rappas med fördel på förortssvenska a la Rinkeby.

De hade bokat tid,
De skulle laga hissen.
Men det kom ingen hit,
fast hissen den va vissen.
Jag åkte på en nit,
värsta Maltadissen.

Jag vet, jag borde ha blivit poet. Men en copywriter tjänar bättre.

[Fotnot: En Maltadiss är när man bokar tid och ingen kommer.]

Bar tender sökes

Caf'e Jubilee verkar ha svårt att hitta personal. Jag vet inte hur länge de har haft "staff wanted"-skylten uppe, men det är längre än jag varit på ön i alla fall. Nu stod de att de söker en "bar tender" vilket måste vara särskrivning när den är som sämst.

Särskrivningar kan annars vara ganska kul. Som "Grillad kyckling lever med kul potatis","Vår kassa personal", eller "Jag är en mörk hårig sjuk sköterska". Men det är ju på svenska - då man ska skriva ihop orden. På engelskan ska man oftast hålla dem isär, men inte i ordet "bartender" förstås...

Tillbaka till Jubilees uppenbara personalproblem. Jag kommer inte ihåg om jag har dåligt minne, men det känns som de har ny personal där varje gång. Den ene mer inkompetent än den andre. Sist när vi skulle köra en basic hämtorder för tre personer så tog det tio minuter bara att få rätt kvitto. Sen tog det tio minuter till att få rätt växel. Jag är långt ifrån något geni, och det är kanske därför jag inte förstår hur man kan lyckas med sånt.

Ett tips om ni vill förbrylla Jubileepersonalen (inte "Jubilee personalen", "Jubilee-personalen" är däremot något bättre): beställ en sallad med pasta i. Det får de inte ihop riktigt. De står där som fån och tänker "en sallad med pasta i? Är karln tokig? Man kan väl inte ha pasta i en sallad? Helgalet!" (Och sen går de in i köket och äter en pizza med ägg på).

Och vill ni förbrylla personalen på Mamma Mia så beställer ni ett glas mjölk. Danneman brukar göra det och han får alltid blickar som om han vore en groda med spetälska. Vad är det för fel på mjölk till maten? Fast malteserna föredrar ju grädde.

Den maltesiska dietens huvudingredienser: grädde och olja. Rikligt med grädde och olja. Lägg sedan till lite härliga bakverk fullpackade med socker och det dröjer inte alltför länge innan man ser ut som Michelingubben. Jag är ingen hälsopredikant, men man vill ju gärna bli mer än 40...

Frost på väggarna?

Brrrr. Det är kallt i min lägenhet. Skulle kunna vara frost på väggarna. Istappar i taket. Då saknar man den svenska inomhusvärmen faktiskt, även om jag föredrar den maltesiska utomhusvärmen.

Visst man kan köra AC:n på värme. Men två av mina 3 AC-enheter fungerar inte. Jag har fått dem fixade av en firma här tidigare, men kompetens verkar inte vara deras största tillgång. Den i gästrummet började spraka och gnistra andra gången jag använde den. Den andra enheten vägrar att ta order från fjärrkontrollen. Irriterande. Och kallt.

Fast på det här sättet kanske jag blir räddad från en elräkning av astronomiska mått. Och det finns ju tofflor och morgonrock. Maltese luxury items.

Malteser i bilar del 2

På väg hem från nattklubben igår så hände det igen. När jag helt plötsligt svänger blicken åt höger så ser jag dem. Ett par i malteser i en bil. Bilen står stilla. Motorn är av. Klockan är halv tre på natten.

Vad gör de där? Hett bilsex? Nej, verkar inte särskilt maltesiskt. Är det varmare i bilen än i lägenheten? Nej, det kan det väl knappast vara även om lägenheterna är igloos så här på vintern.

Jag har helt enkelt ingen aning vad de gör där. De kan ha suttit där i timmar. Kanske det är unga maltesiska pars sätt att komma undan föräldrarna (som de alltid verkar bo med)? Verkar ju näst intill logiskt. Fast jag skulle hellre sitta i en bar än i en bil. Men jag är ju inte maltes. Något som blir mer och mer tydligt för varje dag man är här.

Från mörkret till medeltiden

Så. Då är man tillbaka. En resa från mörkret till medeltiden.

Och det känns bra! Malta blir ju helt acceptabelt om man inte är här för länge i sträck. En resa i kvartalet kan nog vara medicinen - då kan man nog till och med klara ett par i år i Pastizziparadiset!

Sen hjälper det ju att man är solberoende förstås. Fan va glad och positiv man blir! Känner mig som ett litet barn. Det är till och med kul att jobba.

Igår var det dansafton på 22:an. Wunderbar! Life is good. Och mer dans ikväll förhoppningsvis.

(Ni får ge mig några dagar till om jag ska hitta något att klaga på, hehe).