fredag 25 januari 2008

Fan jag glömde

Jag glömde skriva att på vägen hem så såg jag två malteser. I en bil. De bara satt där. I sin bil. Som två...malteser. I en bil. Typ.

Vi kan bara spela högre

Har precis kommit hem från Hugos. Om det är en massa konstigheter i texten så beror det på att jag inte är hundra procent nykter.

Kvällen började på Zen med Teppanyaki-middag. Det heter så när man sitter i det lilla rummet och Mr Miyagi tillagar maten framför ögonen på en. Jag hade hoppats att han skulle skiva kycklingen med karateslag och steka grönsakerna på sin panna, men man kan inte få allt. Gott var det. (Vi kom dock fram till att det är påfrestande att äta ris med pinnar - och att det är en effektiv bantningsmetod).

Därefter hamnade vi på våning 2 på Hugos (dagens överraskning!). De spelade någon form av hypad trummaskinsjazz (acid jazz? house? skit?) där det lät som Ray Charles var inblandad på något sätt, men att han var både blind och DÖV. Musiken var för hög för konversationer och för dålig för dans. (Dock säkert utmärkt för knark.) Jag bad därför att de skulle byta musik eller sänka den. Svaret jag fick var att det är den musiken de spelar och att "we can only go louder". Vilket de snart gjorde.

Jag vet inte om de gjorde det för att jävlas med mig eller för att de bara är komplett dumma i huvudet. Antagligen både och. Malteserna får fan skaffa sig fungerande musiköron. Jag kan acceptera dålig musik på låg volym, men dålig musik på hög volym gör mig förbannad. Jag hade hellre lyssnat på Jill Johnsons Julklassiker än den dynga som pumpades ut ur högtalarna (och jag lyssnar väldigt ogärna på Jill Johnsons Julklassiker).

Efter nån whisky och öl till så skulle Björn bege sig till sitt kära Gzira. Han gick till Wembley. Det taxiföretag som förtjänar minst förtroende i hela världen och som skulle kunna åka vilse i ett enbilsgarage. Han sitter säkert i Birkikara nu och undrar hur det gick till. Men som ni säkert förstått vid det här laget:

Malta är Malta är Malta är Malta är Malta och bara Malta är Malta.

tisdag 22 januari 2008

Under isen

Fråga: Hur sjuk är man om man spenderar en hel eftermiddag med att se på isdans för att man inte orkar byta kanal?

Svar: Väldigt sjuk.

måndag 21 januari 2008

Guppimannen

Lunch på Bombay Palace. Förbi passerar en äldre, överviktig man med munnen öppen som en guppi. Kanske det är hans sätt att jaga föda, att bara vänta på att flugor och andra flygfän ska flyga in i käften på honom. Han går förbi tre-fyra gånger och tittar in i restaurangen. Det är nog dagens höjdpunkt för honom.

Malta är annars fullt av arbetslösa (40% arbetslöshet har jag hört nånstans - men det låter ju sanslöst mycket) halvgalningar utan bättre saker att göra än att gå runt och se oupptagna ut.

Det finns en gubbe som bor i backen där jag bor (vid Ryan's) som går så sakta att en halt sköldpadda skulle hinna ifatt och förbi honom. Han mumlar högt för sig själv. Tur att jag inte förstår vad han säger.

fredag 18 januari 2008

Träning á la Malta

För att inte rulla ned för Maltas branta backar så tränar jag ett par gånger i veckan. Om vädret inte tillåter tennis så går jag till gymmet på Hotell Le Méridiene i Balluta Bay. Där finns det också spa, bastu och bubbelpool för de som föredrar det.

Idag när jag trotsade förkylningen för att flytta lite metall så kom en hypad amerikanska (anställd) och erbjöd mig kakor och andra bakverk till träningen. Jag tackade nej, men sa ja till ett glas juice. Malteserna stoppade dock i sig friskt. Man kan ju undra hur man tänker när man går till gymmet och äter sockerkaka, men det här är ju Malta.

Jag har noterat att Hotell Le Méridiene har någon form av *husbög. Det är en korpulent, piggsvinsliknande maltes som man ofta ser gå runt i handduk för att visa sitt eminenta hudöverskott. Han ger en blickar som säger "dig skulle jag vilja ha med smööör på!" och ofta ligger han som Jabba the Hut på någon av solstolarna och tittar efter nytt lammkött med en hungrig blick. En gång när jag stod i omklädningsrummet kom en ung kille snabbt gående från duscharna med ett minst sagt skräckslaget ansiktsuttryck. Efter kom husbögen och sa "I am very sorry, I didn't mean to...".

Husbögen har också tagit en av mina arbetskollegor på låret när de båda satt i jacuzzin. Han sa sedan att han sett ett par ha sex i bastun. Meningen därefter frågade han min kollega om de skulle bada bastu. Lägger man ihop två och två där mår man nog lite illa.

Men annars är det ett trevligt ställe.

*Notera att jag inte har något emot homosexuella. Jag tycker dock att bög låter roligare än homosexuell. Om någon känner att jag gått över den politiskt korrekta gränsen genom att skriva "husbög" så ber jag om ursäkt. Men håll med om att husbög låter roligare än hushomosexuell.

tisdag 15 januari 2008

Hiss hop

De skulle ha kommit kl 08 idag. Men det gjorde de inte. Hissgubbarna alltså.

Hissen i det ödsliga hyreshuset där jag bor (det med så smala trappor att viktväktare och handikappade undanbedes..) har varit trasig i urminnes tider. Min hyresvärd har bokat in tid med hissgubbarna ett par gånger, men de kommer aldrig. Vet inte vad de gör istället. Kanske tar en fika?

Detta tar mig raskt till Dogge Doggelito (nej, det gör det inte, men i alla fall). Den gamle Latin Kings-rapparen som nu gör karriär som maskot i Elgigantens tevereklam. Han försöker fortfarande vara nära rötterna och bor enligt rykten i Rinkeby trots han tjänat en del stålar vid det här laget. Måste dock kännas svårt att vara "nära rötterna" när man kränger torktumlare i teverutorna och säger "32 snyggis tum". Hip-hop-communityn lär vill inte vilja ta i honom med tång efter det kan man tänka.

Men å andra sidan: alla måste ju tjäna pengar. Speciellt om man har familj och barn och allt. Och man kan inte vara rapstjärna för evigt. (Snubben trodde han va cool, för han hade en pistol, men när han blev äldre sen, sålde han sig till Elgiganten. )

För att slå ihop ämnena Dogge och problemet med min hiss så har jag skrivit en liten hiss hop-vers. Den rappas med fördel på förortssvenska a la Rinkeby.

De hade bokat tid,
De skulle laga hissen.
Men det kom ingen hit,
fast hissen den va vissen.
Jag åkte på en nit,
värsta Maltadissen.

Jag vet, jag borde ha blivit poet. Men en copywriter tjänar bättre.

[Fotnot: En Maltadiss är när man bokar tid och ingen kommer.]

söndag 13 januari 2008

Bar tender sökes

Caf'e Jubilee verkar ha svårt att hitta personal. Jag vet inte hur länge de har haft "staff wanted"-skylten uppe, men det är längre än jag varit på ön i alla fall. Nu stod de att de söker en "bar tender" vilket måste vara särskrivning när den är som sämst.

Särskrivningar kan annars vara ganska kul. Som "Grillad kyckling lever med kul potatis","Vår kassa personal", eller "Jag är en mörk hårig sjuk sköterska". Men det är ju på svenska - då man ska skriva ihop orden. På engelskan ska man oftast hålla dem isär, men inte i ordet "bartender" förstås...

Tillbaka till Jubilees uppenbara personalproblem. Jag kommer inte ihåg om jag har dåligt minne, men det känns som de har ny personal där varje gång. Den ene mer inkompetent än den andre. Sist när vi skulle köra en basic hämtorder för tre personer så tog det tio minuter bara att få rätt kvitto. Sen tog det tio minuter till att få rätt växel. Jag är långt ifrån något geni, och det är kanske därför jag inte förstår hur man kan lyckas med sånt.

Ett tips om ni vill förbrylla Jubileepersonalen (inte "Jubilee personalen", "Jubilee-personalen" är däremot något bättre): beställ en sallad med pasta i. Det får de inte ihop riktigt. De står där som fån och tänker "en sallad med pasta i? Är karln tokig? Man kan väl inte ha pasta i en sallad? Helgalet!" (Och sen går de in i köket och äter en pizza med ägg på).

Och vill ni förbrylla personalen på Mamma Mia så beställer ni ett glas mjölk. Danneman brukar göra det och han får alltid blickar som om han vore en groda med spetälska. Vad är det för fel på mjölk till maten? Fast malteserna föredrar ju grädde.

Den maltesiska dietens huvudingredienser: grädde och olja. Rikligt med grädde och olja. Lägg sedan till lite härliga bakverk fullpackade med socker och det dröjer inte alltför länge innan man ser ut som Michelingubben. Jag är ingen hälsopredikant, men man vill ju gärna bli mer än 40...

lördag 12 januari 2008

Frost på väggarna?

Brrrr. Det är kallt i min lägenhet. Skulle kunna vara frost på väggarna. Istappar i taket. Då saknar man den svenska inomhusvärmen faktiskt, även om jag föredrar den maltesiska utomhusvärmen.

Visst man kan köra AC:n på värme. Men två av mina 3 AC-enheter fungerar inte. Jag har fått dem fixade av en firma här tidigare, men kompetens verkar inte vara deras största tillgång. Den i gästrummet började spraka och gnistra andra gången jag använde den. Den andra enheten vägrar att ta order från fjärrkontrollen. Irriterande. Och kallt.

Fast på det här sättet kanske jag blir räddad från en elräkning av astronomiska mått. Och det finns ju tofflor och morgonrock. Maltese luxury items.

Malteser i bilar del 2

På väg hem från nattklubben igår så hände det igen. När jag helt plötsligt svänger blicken åt höger så ser jag dem. Ett par i malteser i en bil. Bilen står stilla. Motorn är av. Klockan är halv tre på natten.

Vad gör de där? Hett bilsex? Nej, verkar inte särskilt maltesiskt. Är det varmare i bilen än i lägenheten? Nej, det kan det väl knappast vara även om lägenheterna är igloos så här på vintern.

Jag har helt enkelt ingen aning vad de gör där. De kan ha suttit där i timmar. Kanske det är unga maltesiska pars sätt att komma undan föräldrarna (som de alltid verkar bo med)? Verkar ju näst intill logiskt. Fast jag skulle hellre sitta i en bar än i en bil. Men jag är ju inte maltes. Något som blir mer och mer tydligt för varje dag man är här.

Från mörkret till medeltiden

Så. Då är man tillbaka. En resa från mörkret till medeltiden.

Och det känns bra! Malta blir ju helt acceptabelt om man inte är här för länge i sträck. En resa i kvartalet kan nog vara medicinen - då kan man nog till och med klara ett par i år i Pastizziparadiset!

Sen hjälper det ju att man är solberoende förstås. Fan va glad och positiv man blir! Känner mig som ett litet barn. Det är till och med kul att jobba.

Igår var det dansafton på 22:an. Wunderbar! Life is good. Och mer dans ikväll förhoppningsvis.

(Ni får ge mig några dagar till om jag ska hitta något att klaga på, hehe).