Tre utekvällar i rad och tre tuffa tennisdagar i rad. Nu känner jag mig som en gammal gubbe. Bakis och full av krämpor. Men, men, ny arbetsvecka imorrn! Mella!
Spelade dubbel med två britter och en galen tysk efter kraftig sömnbrist. Tysken brukar kasta racketen och skrika tyska svordomar som om ett världskrig stod på spel. Idag var det dock som om jag spelade ihop med Mahatma Gandhi med en tysk variant av Tourettes syndrom. Han var nästan behärskad. Därför gick det också ganska bra, trots att jag var så trött att jag hade spelat bättre i rullstol.
Britterna heter Paul och Mick och har varit på ön i evigheter. De har varsin maltesisk hustru. Deras fritidsysselsättningar är tennis och att klaga på Malta. Där är vi ju rätt lika kan man säga.
Tysken klagar också som en riktig Sauerkraut. Det är högst uppfriskande, eftersom jag tycker att jag kan vara lite elak mot de stackars malteserna ibland (det är synd om dem eftersom de är så dumma). Men de här killarna har åratal av uppdämd irritation över maltesernas långsamma hjärnor att ta ut och det är rätt roligt att höra på dem. Måste vara något speciellt med ön när man kan klaga så mycket som de gör men ändå inte vill flytta! Sann kärlek.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar