Woody woolen - allt och inget

Jag var in i en av småaffärerna (där man ser en dörr, men inte har en blekaste om vad som kan finnas bakom) i den stora backen från St Julians till Sliema (Manuel Dimech). Affären hette av någon säkerligen väldigt spännande anledning Woody woolen. Den var stor som en garderob och fullpackad av grejer. Där fanns det allt, men samtidigt inget. I alla fall inget du vill ha om du inte är mentalpatient eller bara sorglig.

Gamla kläder, leksaker, ett par galgar, nån miniräknare som säkerligen var modern...år 1984. Lådorna var dammiga och tanten bakom "disken" såg ut att ha ätit sömnpiller till lunch. Nyfiken som jag är så plockade jag fram en minikeyboard och frågade vad den kostade. 15 euro sa tanten, men hon kunde inte garantera att den skulle fungera.

Kort därefter tackade jag för mig och gick. Lägg namnet Woody Woolen på minnet. Det kan vara nästa stora prylkedja. Jag har redan ett namn för den: "Crap R´Us".

Malta är fascinerande. Mycket fascinerande.