Jaha, så då var man nära döden igen. Eller ja, det kanske är att ta i. Jag var nära att något på mig skulle göra jävligt ont i alla fall. På en av de strimtunna bakgatorna där det fortfarande (uppenbarligen) får plats gott om bilar så var en tant nära att backa över min fot. Hon tittade helt enkelt inte i backspegeln. Visst man ska försöka blicka framåt och så...men speglarna finns ju där av andra anledningar än att ha något att vingklippa konkurrerande bilar med. Upplevelsen var dock inte så traumatiserande. Man har varit med om det förut. Här kör man nämligen som man går. Lite hur som helst.
Trafikregler är överflödiga. Linjer är mer dekoration än för att dirigera trafik. Skyltar är mer eller mindre osynliga. Hastighetsgränserna är väldigt relativa. Du kör så fort du känner för. Parkerar gör du enligt vad som är mest bekvämt för dig. Känner du för att parkera framför en dörr, i en korsning, (ja varför inte i en rondell?) så gör du det. It is a free country, goddammit!
Trots att man har ett svenskt körkort så är man lite sugen på att prova de maltesiska bilskolorna. Bara för ett gott skratt. Eller för en spännande inblick i den maltesiska bilistens hjärna. En maltesisk biltur i kondenserad form: kör, tuta, kör, motorstopp, kör, tuta, tuta, svordom, tuta, kör, kör, backa, svordom, motorstopp, tuta, tuta, kör, motorstopp, kör, slirande däck, bom, bang, krock, många svordomar, polis, alkoholtest, kör.
Det var nämligen här på Malta man uppfann motorstoppet. Och fickparkeringen. Det sistnämnda har man inte riktigt lärt sig än..men man jobbar på det. Man kan faktiskt se på bilarna hur hårt de jobbar. Skavanker, skador, saknade delar, bilvrak, etc. Allt för att lära sig köra ordentligt. Heder åt dem för det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar