måndag 19 november 2007

Dörrmalteser och walk-thru-pastizzi

Jag tycker om att promenera. Man får frisk luft och motion och slipper svettiga bussar. Att köpa en bil på Malta har jag inte vågat mig på - det tar ju längre tid att hitta parkering än att gå.

När man är ute och promenerar så brukar man se en och annan maltes sticka ut i dörröppningarna i de nedgångna byggnaderna. Vissa sitter och vissa står. Och de är alla stilla som vaxdockor. De enda som rör sig är ögonen som tittar på en förundrat. "Titta! En människa som går. Och utan pastizzi!" är nog vad de tänker.

Annars förstår jag inte vad de gör där. Finns ju inte mycket att se. Mest bilar som viner förbi i och tutar som om biltutan var ett musikinstrument. Har de inget bättre för sig? Varför gör de inte som folk i Nordeuropa och ser på teve? För att maltesisk teve är kass kanske?

Det här med att gå och äta samtidigt har jag inte sett så frekvent i något annat land. Det är nog därför det är pastizzerior överallt (för er som inte vet vad en pastizzeria är så är det ett ställe som säljer drypande fett och deg i samma produkt). Ska man ut och gå så måste man ju ha färdkost. Annars blir det ju förfärligt tråkigt. En fot framför den andra. Monotont och trist.

Jag som tycker det är trevligt att gå och äckligt att äta pastizzi är nog inget bra maltesmaterial. Men jag har andra sidan inte funderat på att konvertera.

Inga kommentarer: